Travel With Diana Sara & Carro

Efter att ha spenderat ett dygn på Saigons flygplats flög vi vidare till land nummer två – Filippinerna! Underbara Paradis! Vi har alla stora förväntningar om detta land och ser verkligen fram emot våra tre veckor här!

Vi landade i huvudstaden Manilla och fick även spendera en natt på denna flygplats i väntan på flyget till Palawan. Manillas flygplats är gigantisk! Vi fick åka 1 km med buss när vi skulle från terminal 2 till terminal 3.
Staden Manilla har fler invånare än vad hela Sverige har, sjukt tätbefolkat alltså!

Det var inte det lättaste att välja ut vilka av öarna vi ville besöka dock. Filippinerna består av cirka 7000 öar och varenda en verkar ha sin charm! Efter en titt på kartan och lite efterforskning så beslöt vi oss för Robinson-ön ”Palawan” och ”Busuanga”.
Biljetterna köpte vi via Filippines Airlines och gick totalt på 9475 pesos (= 1354 NOK), helt okej.

Flyget till Palawan gick bra och vi landade i staden ”Puerto Princessa”. Därifrån tog vi en minibuss vidare till ”El Nido”. Bussresan gick väl sådär. Vägen var smal, krokig och full av gropar. Chauffören körde på som en galning ändå och vi slängdes åt både höger och vänster. Bakom oss skrek en av fransmännen till: ”We have the time, but we only have ONE LIFE!!!” Med endast en timme kvar får vi SÅKLART punktering! Så vår bussresa tog 7 timmar istället för 6.

Just nu bor vi på El Nidos finaste hotell med havet en meter utanför vårat rum! Vi kände för att lyxa till det i ett par dagar. Nu ska vi ut och äta middag!  Hej Svejs!

Ps. Här kan människorna prata engelska!!!
Ps.2. Vi ligger 7 timmar före er därhemma, för er som inte redan visste det!

På grund av ett konstant regnande har vi som sagt inte mycket att gå efter när det gäller att betygsätta Vietnam. Men en sak är säker – åk inte dit i Oktober! Knappt november! Det är alldeles för stor risk för regn och säsongen har inte dragit igång.

Vietnams största stad Saigon är otroligt överbefolkad, har en galen trafik och ett dåligt utbud av både restauranger och affärer. Närmsta stranden ligger två timmar utanför.

Nha Trang var något bättre och snäppet lugnare gällande trafiken. Här finns ju även den kilometer långa sandstranden och havet, men det kunde inte vi dra nytta av på grund av vädret och vågorna.

Att ingen människa kan engelska kan ibland vara mycket frustrerande! Ett tips är att alltid ha penna och papper till hands och måla bilder och visa upp.

Den vietnamesiska maten passade oss inte riktigt, som ni kanske har märkt. Menyerna på restaurangerna säger dig inte så mycket och frågar du personalen över något du undrar över så får du själv gissa fram svaret.

Valutan som heter ”dong” kan också vara lite besvärlig ibland, speciellt i början. Det är väldigt många nollor som det handlar om och det är lätt att ta en nolla för mycket eller för lite.

Fördelarna är att det är extremt billigt, supersköna natt-tåg och…. vårat hotell?

Såhär kul kan man ha i en pool!

Nu är vi inne på vår sista dag här i Nha Trang. Ikväll blir det natttåg till Saigon och därifrån flyger vi till Manilla!  Vi hörs i Filippinerna! 

Äntligen har solen lyst upp Nha Trang (och våra bleka nyllen)! Idag har vi bara njutit av solen, värmen och poolens svalkande vatten! Brännan är på gång  

Backpackertips nr.1:

Vårt hotell “HAI AU Hotel” rekommenderar vi starkt!

• 5 minuter från havet och stranden
• Egen pool på takterassen
• Prisvänligt! 66 NOK/natt inkl.  stor frukostbuffe.
• Gratis dricksvatten varje dag
• God och billig restaurangmat, ca 30 Nok/måltid och dryck!
• God service, fräscht rum och gratis internet på rummet!

Vietnam har hittills varit en mycket hm… intressant upplevelse. Vi hade två dagar i storstaden Saigon (Ho Chi Minh City). Vi bodde på ett jättebra hotell med bra service, god frukostbuffé och fint hotellrum. Det var mycket varmt, runt 30 grader, men dock ingen sol.

Trafiken i Saigon är den sjukaste vi någonsin varit med om!! Tusentals vespor och motorcyklar täcker vägarna! Diana blundade och höll i Carros hand varje gång vi skulle korsa en väg. Det finns tydligen ingenting som heter trafikljus här och heller inget som heter väjningsplikt för gående.

I fredags besökte vi ”Cu Chi Tunnels” som ligger en bit utanför Saigon. Vi hade med oss en egen guide under hela turen. Dessa tunnlar användes alltså som gömställen under Vietnam kriget, 1960 – 1975. Vi blev väldigt fascinerade över hela tunnel systemet! Tunnlarna var uppbyggda i tre nivåer på allt från 3 till 10 meters djup. Det fanns rum som användes som sjukhus, matsalar och vapenförvaring.  Tunnlarna var sjukt smala, fast dom hade byggts ut nu för oss turister.Vi gick ca 20 meter i en tunnel på första nivån. Det var mörkt, varmt, fuktigt och mycket trångt!

Maten här är inte riktigt som hemma, man vet aldrig vad man får på tallriken. Diana fick en hel pippifågel i sin soppa (tom. huvudet!!). Så det blir mest nötter, frukt och dricka som mat.

Efter 8 timmar på ett nattåg så var vi framme i Nha Trang. Vi hoppades på sol och hav, men icke! Här regnar det konstant (spöregnar!!!) och det finns inte så mycket annat att göra än att äta och sova. Som tur är har vi återigen ett jättebra hotell (66 NOK/per natt inkl. frukostbuffe!) som har 60 min massage för 30 NOK. Det får nog bli massage ett antal gånger hehe!

Lägg gärna till oss på Skype (carolinefalk5, diana.kalfas, sara.lundin89)! PussPuss!